Kanske inte är meningen....
Den här veckan har varit en av de värsta i mitt liv.... av anledningar som jag inte kan skriva om här.
Åter igen så är det bevis på att det inte spelar någon roll vad jag gör eller hur mycket jag försöker.
Jag börjar känna att det kanske inte är meningen att jag ska må bra helt enkelt... det kanske till och med är så att jag förtjänar att må dåligt.
Idag mår jag på ett sätt som är ovant... Innan har jag varit fylld av ångest eller oro, känt mig stressad, känt mig olycklig.... Men nu känner jag mig bara tom och ledsen.. det känns lite som att jag har dött inombords.
Julen och juldagen har varit brutala för min psykiska hälsa... och det har inte med mamma att göra.
Julen och juldagen har varit brutala för min psykiska hälsa... och det har inte med mamma att göra.
Mina ben är täckta av blåmärken från att jag slog mig själv när jag fick en panikattack (Nej, det var inte med flit, det bara blev så), så nu har jag ont... en konstant påminnelse om det som gick fel.
Jag är ärligt talat så fruktansvärt trött på att vara jag... så jävla trött på att leva med mig själv.
