lamentare.blogg.se

Börjar säcka ihop igen... Har känt mig sorgsen och orkeslös sedan i måndags. Det värsta är att jag har inte en aning om vad det beror på exakt... Önskar verkligen att jag kunde få en samtalskontakt snart. Tycker att jag har väntat tillräckligt länge nu.

 

Hade det här varit någon annan gång på året så hade det inte gjort något, men nu är jag fortfarande så fruktansvärt trött sedan december... jag orkar verkligen inte må dåligt igen nu. Jag har inte återhämtat mig än, jag behöver få må bra... vilket jag har gjort senaste veckorna. Måste försöka ta mig tillbaka dit för som sagt, jag har inte orken att må dåligt igen. Jag orkar inte känna såhär igen.

Alla självdestruktiva tankar... jag försöker blockera dem, och jag mår inte alls lika dåligt som i december men jag vill bara må bra. Jag behöver återhämta mig.

Jag är starkare nu, mycket starkare, jag klarar sådant som jag inte klarade förut. Jag hanterar saker bättre. Men att gå runt och känna sig sorgen hela tiden tar så djävulskt på krafterna och jag pallar inte det nu.
Jag vill ha mina krafter, jag vill ha styrkan och orken som jag hade för bara någon vecka sedan. Hoppas djupt och innerligt att jag bara är inne i någon slags svacka så det släpper snart. Missförstå mig inte, det är inte bara skit hela tiden, jag kan skratta och vara positiv men jag orkar inte med att må dåligt på något vis nu och det blir värre på helgerna.... känner mig extra ensam och sorgsen då. Därför jag skriver av mig nu.

 

Imorgon ska jag gymma i alla fall, köpte nya gymkläder vilket känns väldigt bra. Hade ett par alldeles för stora, fula, gråa mjukisbyxor förut och en alldeles för stor tröja. Nu har jag köpt tajta träningsbyxor (trodde aldrig någonsin att jag skulle passa i sådana) och en tajt tröja så då tror jag att jag inte kommer känna mig lika ful på gymmet, vilket kommer underlätta att vara där, kanske att gå dit också.

 

Har slut på ångestdämpande nu och måste fundera på vad som är viktigast för mig nu när jag mår dåligt. Har inte alls mycket pengar så ja...

Jag försökte sluta röka men det gick inte så bra, klarade det ganska bra i början. Rökte bara 4 cigaretter på 2 dygn vilket är helt sjukt bra för att vara jag då jag har rökt ca. 1,5 paket om dagen i 8 år, men sedan märkte jag att jag inte hanterar känslor så bra utan cigg... Varken positiva eller negativa så ja... jag vet inte hur jag ska göra nu. Pengarna är snart slut ändå så, så då måste jag sluta vare sig jag orkar eller inte. Gruvar mig bara för hur jävla dåligt jag kommer må.... Men det är väll sådant man får ta antar jag.

Mitt problem är att min hjärna vänder sig mot andra saker som kan dämpa ångest då, saker som jag inte vill göra längre... Hoppas jag kan hålla mig ifrån det. Det kan jag nog, har gjort det så länge nu. Kommer dock inte fungera socialt längre... och om det försvinner från mig så har jag ju förlorat allt. Aja, det är som det är. Vad gör man liksom....

 

Jag kan skriva mer positiva saker bara för att väga upp gnällandet lite:

 

1. Jag har börjat trivas väldigt bra på min praktikplats nu i och med att jag har kommit ur det djupa mörkret som jag var i. Har blivit mycket mer social vilket gör det så mycket roligare att gå dit.

 

2. Jag trivs bättre i mig själv, jag hatar inte mig själv längre. Jag kan ogilla mig själv lite då och då, och klå upp mig lite, men absolut inte som förut och jag har börjat känna mig stolt över saker igen vilket är så otroligt skönt då jag tidigare saknade förmågan att göra det.

 

3. I och med att jag har börjat må bättre så har jag börjat orka ta hand om mina katter ordentligt igen. Jag gjorde ju det jag skulle förut, fyllde på mat, bytte vatten, rensade lådan men utöver det orkade jag inte mycket.. jag var inte en kärleksfull matte. Nu känner jag en sådan enorm kärlek för mina katter igen så det är omöjligt att inte visa det. Det bidrar ju också till att jag mår bättre i mig själv. Mina älskade små lurviga barn.

4. Jag känner mig mer pepp på att träna, går dit en gång i veckan i alla fall  vilket är bra. Ska försöka ta mig dit mer men jag tänker inte klå upp mig själv om jag inte gör det. Lite är bättre än inget. 

 

5. Jag städade hela lägenheten förut, under de senaste månaderna på 2013 så hade jag absolut ingen ork och städning fanns inte på kartan. Men till slut kom orken tillbaka och nu är mitt hem rent igen vilket är så fruktansvärt skönt. Jag sköter disken bättre också och är duktigare på att bära ut sopor.

 

6. Jag fick nästan högsta bostadstillägget, och det är godkänt fram till november 2015 vilket är så otroligt skönt. Om jag bara lyckades sluta röka så skulle det kännas ännu bättre.

 

7. Köpte ett smycke till näsvingen för första gången på år och känner mig mycket finare när jag har det i :) Det är jätte härligt.

 

8. Har fått tillbaka min sexualitet, vilket är en stor del av min identitet och det är nog skönast av allt tror jag... jag är en väldigt sexuell människa och när jag förlorar den delen av mig själv så är det en stor del som försvinner. Jag är mig själv när jag är sexuell, så ja, jag är otroligt glad över att den delen av mig är tillbaka.

 

9. Just det jag skrev med styrkan. Jag har inte bara fått tillbaka min styrka, jag är starkare än jag var innan. Saker som skulle ha krossat mig i december skakar jag bara av mig nu och går vidare vilket är så fruktansvärt skönt. Det är ju en slags makt. Man vet att man klarar jobbiga saker. Jag är fortfarande lite rädd att jag ska bli så bräcklig igen men det har inte varit så på en månad så det känns som att det inte kommer bli så.

 

10. Nu när jag har skrivit ned det som är positivt så inser jag att jag hur mycket som är bra ändå... Mår lite bättre. Känner mig inte lika sorgsen. Får bara se hur jag hanterar det när pengarna och cigaretterna tar slut... men det behöver jag inte riktigt tänka på än.

Jag mår bättre i alla fall. Tur att jag skrev av mig :)

 

A presto!